Var hos sjukgymnasten idag. Vi enades om att eftersom de ändå ska in i höften och rota så kan vi lika bra köra satan nu. Så kan de ju laga allt.
Smärtan går ju upp och ner. Ena dagen har jag knappt ont alls för att dagen efter knappt känna mitt ben. De bra dagarna kan bli dåliga dagar om jag inte anvönder det där som sitter mellan mina axlar. Även kallad Klumpen-formerly-known-as-hjärna'
Idag var en ganska bra dag. All fokus ligger på stabilitet. Jag tränar insida/utsida/framsida/baksida lår, med fokus på det sistnämnda. Balans. Rumpa.
Det är svårt med balansövningar till en gammal gymnast. Hur otränad jag än är så är det inga problem att stå på balansplattor och Bosubollar. Sjukgymnasterna får kämpa för att utmana balansen.
Mina eventuella problem med balans är alltid kopplade till att kroppen inte hänger med hjärnan. Då händer det skojsiga saker...
I helgen använde jag inte heller hjärnan. Var på landet och tyckte att det vore en strålande ide att dekorera glass med godis, genom att använda smält choklad som murbruk. I instruktionen stod det att man skulle fylla glasen med is först. Det tyckte vi var onödigt. Men det gjorde att chokladen inte stelnade så allt godis som skulle fastna bara rann. Det var choklad. Precis. Överallt.
På landet.
Utan badrum
Jag har haft bättre ideer. Tror jag.
Men roligt hade vi och snygga glas blev det till slut. Nedan ser ni tre alster. Fyllda med vit- och mörk- chokladmousse.
Det där med att ha hjärna.
Det kan vara bra att använda den ibland också.
