Jag fattar inte hur ni pallar.
Alla ni som läser bloggar, lyssnar på poddar och köper inredningstidningar. Om hur saker är, hur de ska vara och har syftet att vilja påverka er hur ni ska vilja vara.
Så ni köper det som de vill att ni ska köpa för att uppnå det som de vill att ni ska uppnå.
Jag lever själv under devisen :
här är jag !
Har inte förmågan att orka bry mig. Troligtvis är jag för lat för att påverkas av hur saker ska eller borde vara.
Jag har inte dammsugit under soffan på ett bra tag.
Jag har tandkrämsfläckar i handfatet ibland.
Jag har inga djupa visdomsord på väggarna.
Min bokhylla är inte färgkoordinerad.
Jag använder inte alla mina lördags-eftermiddagar till att pyssla ekologiskt med barnet.
Jag glömmer ibland att äta.
Jag äter ibland för mycket
Ibland väljer jag att äta enbart ost till middag.
Mitt sängbord är inte designat utan där ligger en dammig bok, ett halv glas vatten, ett lager damm och en obehaglig docka från barnets rum.
Jag har ännu inte pallat plocka undan sommarjackorna.
Jag kommer troligtvis inte plocka undan vinterjackorna när det är dags.
Ibland orkar jag inte borsta tänderna.
Det ligger ibland smutskläder på golvet.
Mer än en gång har jag gått till jobbet med tröjan utochin
Jag byter inte lakan en gång i veckan.
Som en av mina kloka vänner sa:
Jag vill bara sätta mig i soffan, käka ostbågar och glo på TV utan att det ska vara konstigt.
Det är inget konstigt.
Varför bloggar ingen om att man sitter i soffan och käkar ostbågar ? Inget mer. Varför är inte det kul att läsa om ?
Snarare kan jag tycka det är konstigt att man orkar lägga tid på att lyssna och läsa om det perfekta livet snarare än leva det.
För dammet och smutstvätten och faktumet att jag ibland bara äter ost till kvällsmat är mitt liv. Ingen annans. Och jag är lycklig.
