Uttråkad

Jag är en rastlös själ.

Än så länge har jag inte kommit på vad som är min själs valium. Många har varit de hobby-terapeuter som frågat mig vad det är som gör mig lugn. 

Om jag hade vetat svaret hade hobby-terapeuterna varit arbetslösa. 


Någonstans har jag accepterat min rastlösa själ även om jag ibland funderar på om jag hade varit lyckligare med en normal själ.

Eller om jag bara skyller dåligt beteende på min rastlösa själ för att slippa göra något åt det.
😆

Ibland kliar det i själen och jag önskar att jag vågade. Samtidigt är jag livrädd för den dag som jag vågar. För den dag när jag hade låtit själen bestämma - den dagen hade jag trologtvis sårat någon.

När det kliar i själen vill jag smörja den med upplevelser. Inte alltid då lätt då upplevelser händer. Det är ingenting man beställer.




Dagen vårtecken:
Fluga på parkeringsautomat.

Vädret har varit fantastiskt idag också. Skulle tvätta bilen. Köpte dyr choklad istället. Det gäller att prioritera.


Mat mat mat

Fördelen med att vara hyperaktiv är att man även kan äta mat utan att behöva fundera så mycket på kalori-innehåll. 

Jag älskar mat!

Mat ska vara rolig. Mat ska vara spännande. Mat ska vara vacker. Mat ska ha karaktär. Mat ska överraska. Mat ska vara gott.

Mat ska ha ungefär samma drag som män för att väcka mitt intresse. 
Hehe...

Mat för mig är mer än bara bukfylla 
(precis som män. Hahahah! Förlåt!! Skärpning Ida skärpning!)

I de flesta av mina bästa minnen har mat varit involverat. Det behöver inte vara fin-mat. Det kan vara de typ femtiotolv McFlurry som vi köpte under tågluff för att fira min födelsedag. Satt mitt i natten i ett ljummet Barcelona och firade födelsedag med 10 McFlurrry. 'Maten'(om McFlurrry ens går under definition 'mat') var inte exceptionell men den är en viktig del av det varma minnet.

Foto från just den dagen... sicken puma. ☺

Fördelen med att jobba på en arbetsplats med  typ miljoner konsulter, är att det slutar mycket kollegor hela tiden som bjuder på goda saker. I veckan fick vi en fantastisk frukostbuffe som var värdigt Grand Hotell. Var lycklig hela dagen.



Ha roligt på sitt jobb...

Kollega:
'...du är så slarvig och äcklig'

?!?!?!
*tystnad*

*Ida börjar skrattar så hon typ dör*

Kollega:
'Sluta! Jag sa faktiskt inte det!'

Ida:
'Vad sa du då?'

Kollega:
'Jag sa att du var slajmig och äcklig'

Ida dör lite mer av skratt.


Sedan försökte kollega förklara att det var chia-gröt hon pratade om och inte Ida. Men då hade tanken redan fastnat i Idas huvud så hon hade svårt att släppa den. Och fortsatte skratta en halvtimme till.

...och anade att ingen annan skulle förstå det roliga...