Ibland undrar jag om mitt liv är på riktigt.
Jag upplever ständigt nya saker.
Jag lär mig konstant saker.
Varje dag gör jag en resa.
Jag träffar fantastiska människor.
Jag är en väldigt rik liten Ida och många gånger ifrågasätter jag om jag verkligen förtjänar det fina liv som jag har.
Men...
...vilka dagar den där Ida kan ha...
En dag som börjar med att man vaknar upp efter haft jordens märkligaste dröm. Jag drömde att svenska regeringen hade kommit på att det bästa sättet att hantera läckan av Nord Stream var att göra om det till en turistattraktion.
Man bjöd in folk till nöjesdykningar och hade belamrat havsytan ovanför med stora flytbryggor med pariserhjul och karuseller. Allt för att locka dit folk för att dyka och ta tusen och åter tusen bilder till sin Instagram som sedan myndigheterna skulle analysera och hitta lösningen hur hålet i gasröret uppstått.
Och tydligen var det en bra idé för i drömmen hade de lyckats lura dit mig för att dyka och hitta svaret på läckan.
Och jag dök
Jag simmade omkring.
Jag tittade på det bubblande hålet.
Jag tittade på bottensanden.
Och...
...jag hittade något där...
Lösningen på mysteriet till läckan i Nord Stream.
En Hövding
Så jag vaknade den här onsdagen med en känsla att jag löst ett mysterium.
En fin känsla.
Blev sedan sen till jobbet.
Som vanligt.
Möte, möte, jobb, möte
Öppet kontorslandskap.
Vid lunch upptäckte jag att jag tröjan utochin.
Efter ha haft femtitolv superseriösa jobbmöten.
Superseriösida med kläderna på halv stång.
Därefter fick jag en present av min nya kollega:
Sen åkte jag hem.
Gick en promenad i min ensamhet och lyssnade på EKOT.
Tog emot en beställning från MatHem. Hade glömt hälften av det vi behövde.
Men... det är ju ändå onsdag.
...och det börjar lukta lite jul...
...och det finns så mycket mer att göra i mitt så kallade liv.
Känner mig speciellt taggad nu när jag har löst mysteriet med hålet i Nord Stream.
