Ida I Världen

Jag blir så fascinerad över influerare som skriver om saker som de egentligen inte kan. Jag tycker det är modigt. Människor som lägger ut recept, ger tips om egenhändigt gjorda kroppsscubbar, träningsprogram och gud vet allt. Utan egentligen ha någon aning om någon annan mer än de tycker om det. Satt och funderade på vad jag faktiskt kan som jag hade kunnat tipsa om.

Efterfrågan på den kunskapen är väldigt liten i Sverige samt att mycket av idrotten hänger på individanpassning och kontext. Man behöver veta så mycket för att kunna ge bra och hållbara råd. Ida gör inget halvt.

Egentligen samma där. Jag har väldigt svårt att ge generella råd eftersom jag själv får ångest över alla gym-inspo-konto. Alla (verkligen alla) konto ger mig fet-ångest oavsett om de säger att "all träning är bra träning" och är så där hurtiga och glada och mysiga. Fetångest.
Jag tror det beror på att jag hela tiden måste ta bort, anpassa och fixa för att passa till min sjuka kropp. Jag blir inte inspirerad av att behöva ta bort och göra om allt som man försöker inspirera om. Då kan jag lika bra slippa ångesten och göra mina egna träningsprogram från början. Eftersom jag får fet-ångest av tränings-pepp-konto så känns det inte rätt att skapa ett eget. Min blogg ska alltid utgå från mig.

 

Mat är himla gott. Jag älskar både att laga och äta även om jag är bättre på det sista än det första. Det svåra med mat är att för mig innebär att det är så mycket mer än smak. Det kan handla om en plats, en person, ett minne, en känsla. Allt detta är helt omöjligt att överföra via ett recept. 

Jag är grym på mitt jobb men jag är inte säker på att någon annan är direkt intresserad av att läsa hur jag jobbar för att få fram körjournaler som fungerar eller hur jag letar diffar i avstämningar. Eller?

 

 

I övrigt är jag nog inte bra på jättemycket mer än att göra folk glada vilket iochförsig inte är så bara eftersom det är en väldigt trevlig egenskap att ha.

 Men idag ska jag vara modig och göra ett försök att leka inredningspecialist. Alternativt kanske det heter utredningsspecialist när det handlar om en balkong. Den nya lägenheten var en något större balkong än väntat. 

Jag tror att hälften av pengarna som lagts ner på att inreda den nya lägenheten, har gått till just balkongen. Det vill säga utredning. Pengar som har varit väl investerade har det visat sig. Under den senaste månaden så har den här balkongen används mer än den förra balkongen användes under 13 år.

 Förutom den fantastiska ytan så har den ett fantastiskt läge med utsikt över Klostergårdens IP, en innergård samt cykelvägen mellan södra Lund och Lund C. Det är lugnt men finns hela tiden något att titta på. Sol från halv 12 tills det blir mörkt.

 

Det första som köptes in var ett lite dyrare loungeset med soffa, schäslong och bord från Trademax. Jag har alltid drömt om att kunna sova på balkongen. 😉

Därefter införskaffades en matta på Hornbach för att kunna gå barfota, få mer inomhuskänsla och slippa den kalla, fula betongen. 

För att hålla nere budgeten blev det ett matbord och fyra stolar från Jysk som visade sig passa perfekt för ändamålet. Att äta ute är ett måste på en stor balkong. 

Efter lite detektivarbete hittades en tunna i trä helt gratis som pryddes med en murgröna för att skapa lite grönt.

Det blev superfint.

 Så var det bara det där med nytto-växter kvar. För det första var ytan som var kvar lite speciell och i den bästa av alla världar villa jag även ha någonting som sträckte sig lite högre upp så det blev lite insynsskyddat från grannens balkong. Sedan har jag ju en hemlig dröm om att likt Jamie Oliver bara öppna dörren gå ut och plocka lite tomater och kryddor från balkongen. Så efter ännu mer detektivarbete hittade jag en firma som kunde skräddarsy en planteringslåda till oss. I lördags levererades den hem, igår var den hyfsat färdig. Jag är så himla nöjd och nu är oasen färdig. 

 

Jag kommer hänga här mest hela tiden och njuta av livet. Och jag kan (iallafall till jag lyckats ta död på alla växter) öppna dörren och klippa lite basilika från min egen balkong.

Det är sann lycka