Jo så blev ju bloggen lite kasino-hackad.
Ber om ursäkt för det.
Hoppas ni inte blev missbrukare på köpet.
Märkligt nog är risker i spel om pengar inte något som jag fastnar för.
Min risker ska få mig att känna att jag lever.
Sitta och trycka på mobilen timme ut och timme in gör att jag känner mig lite mer död. Ingen risk som attraherar mig nämnvärt.
Så hoppas att ni klarade er under de dagarna min blogg var kidnappad av något ryskt kasino.
De senaste dagarna har jag börjat lämna kryckorna, jag låter det ta tid. För en gång skull.
Inte för min skull.
Utan för min omgivning.
Igår var det lite normalläge. Sakta men säkert återgår man till att göra saker som man gjorde innan det däe viruset började fara över jorden.
Vi var och såg på urpremiären av Varanteaterns nya serie. För en gång skull tänker jag inte länka.
Skam den som inte kan sin varan-TV!
Jordens sämsta komedi
Jag älskar det
Att älska något som är sämst ska man aldrig skämmas över.
Sitta, skratta, dricka gott och umgås.
Det var så skönt att kunna det igen.
Och inte tänka på ont.
Bara det.
Inte tänka på ont.
Liten Ida var lycklig
