...Idalogi regel 258...



Med åren blir du

Mer sliten
Mer snygg
Mer smart

Mer av allt tills du är mest av allt




...jag är en rövardotter...

Igår var det två decennier sen Astrid Lindgren kastade in handduken på jorden och lät sina berättelser ensamma vandra vidare här. 
 
Och de vandrar
...och virvlar...
...och spelar...
...och leker...
...de omtolkas...
...och de sprids vidare
 
För mig ska en god berättelse inte vara komplicerad. Den ska vara enkel men djup. Orden ska glida fram över sidorna och känslorna ska inte kännas in utan ska bara komma utan att läsaren ens förstår att de varit på väg.
När man läst det sista ordet i berättelsen så ska man ha en pirrande känsla långt in i kroppen, jag tror det ligger nånstans mellan mjälten och bukspottskörteln. Ett pirr som viskar att man vill veta mer men inte behöver veta mer.
 
Precis så är Astrid Lindgrens berättelser för mig.
 
Jag vill veta mer
Men jag är oerhört nöjd med det jag fått veta.
 
Pippi i all ära men det är tre andra böcker som jag alltid bär med mig i min vardag.
 
 
Mio min Mio
 
Mio är kanske inte den djupaste av de djupaste böckerna men språket i Mio ruskade om mig som barn och ruskar om mig som vuxen. Platser som Dunkla Skogen och Landet i Fjärran ligger högt på min to-do-lista under rubriken "platser att besöka". Önskan att någon hade skickat ett gyllene äpple och gör mig till prinsessa i Landet i Fjärran är något jag även kan drömma om som vuxen. Barn har tack och lov inte patent på drömmar även om de kanske ser till att ha mer tid för det.
 
"Se till att du träffar hjärtat, skrek han. "Se till att du hugger rakt genom mitt hjärta av sten. Det har skavt där inne så länge och gjort så ont." Jag såg in i hans ögon. Och i hans ögon såg jag något underligt. Jag såg att riddar Kato längtade att bli av med sitt hjärta av sten. Kanske var det så att ingen hatade riddar Kato så mycket som riddar Kato själv."
 
Den där kanske naiva önskan man har att de där onda som finns i världen är straffade genom att leva ett liv där de ständigt lider bara genom att leva och vara just onda. Jag är en naiv person och oftast väljer jag att vara det. Jag vill ha ljus glas i mina glasögon för då skinner solen in i själen enklare och ljuset som finns inom mig har också lättare att komma ut.
Oavsett så ger tanken att ondskan lider själv av sin ondska mig en illa dold tillfredsställelse. Bara att vara ond och göra andra illa är ett extremt hårt straff för den som är det.
 
 
Bröderna Lejonhjärta
 
Varje gång en kropp slutar att vara tillgänglig för mig att krama, varje gång läser jag Bröderna Lejonhjärta igen. 
Inte enbart för berättelsen ger hopp i förlusten utan för den poängterar hur viktigt det är att vara modig när man känner sig som mest rädd. Ett citat som jag inte behöver återge för ni kan det redan: om man är rädd så finns det ändå saker som man måste göra. För annars är man bara en liten lort. Det citatet är för övrigt framröstat som det mest älskade citatet ur någon bok genom alla tider. I Danmark. Till och med i Danmark.
 
Berättelsen rör sig också kring hur viktigt det är att inte låta det som är ont få styra vem du väljer att vara. Det är väl just det som också gör mig till det som kallas naiv, för jag vägrar låta det onda styra mig. Precis som Jonatan.
 
"Men jag kan inte döda någon, sa Jonatan, det vet du Orvar!" (...) 
"Om alla vore som du, sa Orvar, då skulle ju ondskan få regera i all evinnerlighet!
Men då sa jag att om alla vore som Jonatan så skulle det inte finnas någon ondska.
 
Om det som är ont börjar styra vem vi väljer att vara, då kommer också det onda att forma den värld vi lever i. Och att onska ska forma min värld gör att jag hellre väljer att ta naiv beslut ibland och hoppas att andra människor stoppar mig.
 
 
Ronja Rövardotter
 
När jag blir stor ska jag bli som Ronja. Jag jobbar hela tiden att komma dit. Jag skriker vårskrik när det bubblar i mig och försöker lära känna alla farligheter där ute så jag vet hur jag ska hantera dem.
Jag vill stå upp mot de som försöker kontrollera mig men ändå våga älska dem trots att de försöker. Jag hoppar över Helvetesgapet, går vilse i skogen och sover i Björngrottan på sommaren. Jag vill klara mig själv men ändå aldrig sluta bry mig om andra.
 
Jag vill vara Ronja.
 
 
 
Så tack kära Astrid för att du inte skapade min inre värld men för att du berikat den så länge jag levt.
 
 
 
 
I övrigt så var den här coviden den seeeeeegaste coviden typ ever. Jag fick kola-coviden som jultomten kokade ihop till jul. Har dock nu gått över i stadiet "nyser-som-fan" och jag hoppas det är sista stadiet innan jag går in i "grymt-mycket-antikroppar"-kroppen.
 
Annars blev jag igår en superdupervinnare med tanke på att jag i Januari år 2022 kommer vinna EM-guld i herr-handboll.
Och silver.
 
Det är så gött att vara blandad ibland.
Eller. När jag tänker efter så är det gött mest hela tiden.

🇪🇦🇸🇪

🏐 
Heja Sverige!
🏐
Viva España!
🏐

Taggar: astrid lindgren, bröderna lejonhjärta, mio min mio, ronja rövardotter;

...Ida vs covid...

Alla har covid inklusive jag.
Jag är dock lite sämre än alla andra i min närhet.
Så...
...jag sa till min...
...älskade unge...

Låt mig få vara en kass mamma i typ två dagar till så kan jag återgå till att vara världens bästa mamma efter det.

❤