Ida I Världen

Så har Ida varit ute och testat igen.

Den här gången Ugglebadet i Perstorp.

För det är där det händer.

I Perstorp alltså.

Perstorp är en sömning liten by som sett ungefär likadan ut sedan 70-talet. Politikerna på 60-talet satsade friskt och byggde ett riktigt fint bad i en ort som därefter inte haft ökat invånarantal på 40 år.

Vilket gör att det blir mycket bad per invånare. Lunds tätort har dryga 92 000 invånare och ett (?!) utomhusbad. Det är väldigt lite bad per invånare...

Oavsett... Ugglebadet har plaskdammar, en 6-banors bred 50-metersbassäng, en bassäng med hopptorn och två vattenrutschkanor.

Vi var där ganska sent eftersom jag jobbade men 2 timmar precis innan stängning var perfekt. Vi kom in direkt och det var ingen trängsel.

Försökte simma men alltså... mina höfter och utåtrotation dvs bröstsimstag. 

🤣🙈

Bäst skratta för att inte gråta.

Men man är väl inte sämre än man löser problemet. Ibland älskar jag mitt envisa huvud. När jag bestämt mig för att göra något, så gör jag det. Går det inte så löser jag problemet som gör att det inte går. Så det går. Nu hade jag bestämt mig att simma 1000 meter, men det gick inte på grund av två artroshöfter. Så jag hittade på mitt eget simsätt. Som innebar att simma mest med armarna och nog bidrog till ett och annat leende hos de som såg mig. Jag bjuder på det. Att få andra människor glada på beskostnad av min självrespekt är helt okej. 

Iallafall om jag lyckas med det jag bestämt mig för att lyckas med. 

Och det gjorde jag.

Svär över samma egenskap vid andra tillfällen. Exempelvis när jag inser att barnet ärvt exakt samma egenskap. Att man bara måste göra något. Och det ska gå. Även om det inte går. Och det ska gå nu. Och absolut inte någon annan gång.

Ugglebadet får fem flamingos av fem möjliga.

Eftersom man inte får ta bild på bad längre får ni nöja er med en selfie. Såhär ser man ut efter man simmat 1000 meter med Ida-sim på Ugglebadet i Perstorp.

Go for it.

Jag hoppas jag har startat en ny trend.